Varför en advokat?

Nedan ger vi några korta svar på frågor som rör varför det kan vara bra att ha en advokat som rådgivare.

1. Kan jag lita på att advokaten ställer upp för mig?

Alla advokater är skyldiga att följa det som kallas god advokatsed. Advokaternas etiska ramverk finns nedtecknat i Advokatsamfundets vägledande regler för god advokatsed.

Det viktigaste syftet med reglerna om god advokatsed är att värna klientens intressen. Lojalitet med klienten, oberoende, frihet från intressekonflikter och tystnadsplikt är kärnvärden i advokaternas etiska regler. Den som anlitar en advokat ska kunna känna sig säker på att advokaten hela tiden ser till klientens intressen och inte tar några andra hänsyn i arbetet. Advokaternas tystnadsplikt är reglerad i lag.

Eftersom kraven för att få bli advokat är höga, och advokaterna dessutom står under fortlöpande tillsyn i arbetet, är advokattiteln ett slags kvalitetsstämpel. Kravet på gedigen utbildning, erfarenhet och god etik gör att det finns en yrkesstolthet inom advokatkåren. Advokatens främsta roll är att värna klientens intressen.

2. Vågar jag anförtro mig till en advokat?

Som klient ska man våga anförtro sig till sin advokat. Advokaten har tystnadsplikt och får inte yppa något som har meddelats honom eller henne i förtroende. Diskretion och tystnadsplikt gäller också de personer som är anställda hos advokaten.

Om du varit klient hos en advokatbyrå är alla advokater på den byrån jäviga i förhållande till dig. Som klient kan du därför känna dig trygg med att information som du lämnar till din advokat inte kommer att användas emot dig.

3. Vad är skillnaden mellan en advokat och andra jurister?

Jurist är inte någon skyddad titel. Vanligen brukar man med jurist mena en person som avlagt jur. kand.-/juristexamen, men vem som helst får kalla sig jurist och starta en juridisk byrå – det sker ingen kontroll från samhällets sida. Det finns inte några krav på utbildning eller erfarenhet för att kalla sig jurist och erbjuda juridisk rådgivning i Sverige.

Advokattiteln är däremot skyddad i lag. Bara den som har blivit antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat. För att bli advokat måste man ha en jur. kand. eller juristexamen, vilket innebär drygt fyra års akademiska studier. Efter examen ska man ha arbetat tre år med praktisk kvalificerad juridisk verksamhet, antingen genom arbete som biträdande jurist vid advokatbyrå eller genom att driva egen juridisk verksamhet. Därefter ska man ha avlagt en godkänd advokatexamen. Man ska ha en ordnad ekonomi, vara redbar och i övrigt vara lämpad för advokatverksamhet.

En advokat får inte vara anställd hos någon annan än hos en advokat. Advokaten är självständig och har sin lojalitet mot klienterna – ingen annan. Till skillnad från vanliga jurister har advokaten en lagstadgad tystnadsplikt. Advokaten är skyldig att följa de regler som finns för att förhindra intressekonflikter. En advokat måste följa advokatsamfundets etiska regler om god advokatsed.

Eftersom kraven för att få bli advokat är höga och då de årligen måste genomgå vidareutbildning är advokattiteln en kvalitetsstämpel. Alla advokater står dessutom står under fortlöpande tillsyn i sitt arbete och omfattas av ett obligatoriskt försäkringsskydd, som skyddar klienten om advokaten begår något fel.